Hur långt ska det gå innan demokratin och förnuftet segrar?

Dagligen hör och ser vi i media om asylboenden som kostar staten enorma summor, en massa människor som väntar på att få asyl, en väntan som kan ta flera år! Flyktingarna klagar på dålig mat och dåligt boende, orsaken är enkel att förstå, Sverige har inte resurser att ta emot över 2 000 flyktingar i veckan! Istället blir det nödlösningar som kostar stora summor och skapar än mer utanförskap för flyktingarna! Detta har Sverigedemokraterna anammat för längesedan vilken är en utav orsakerna till dess framgång i valet. Men var finns då det öppna demokratiska samhället som värnar om vårt land? Över 700000 människor har lagt sin röst på ett parti som vågar säga vad många tänker men få vågar erkänna. Ett parti som idag är tredje störst i Sverige men ändå förnekas av övriga partier. Vad har hänt med det svenska politiska etablissemanget?Går prestige före väljarnas rätt att rösta på det parti som man anser ha de värderingar som man vill ska framföras och påverka i de viktiga samhällsfrågor som det partiet representerar. Varför ska vi annars rösta? Detta är diskriminering på högsta nivå med nonchalans och stort svek till var tionde medborgare och väljare som valde att rösta i den svenska demokratiska andan på Sverigedemokraterna!                          Högmod går före fall, ett ordspråk som kan passa in här.

Birgitta Lindqvist SD Tranemo.

En avdammad insändare men gäller i allra högsta grad även idag!

 Idag företräder jag SD som står för den ideologin jag efterlyste hos politikerna 2011!

Politikerna  borde alltid i första hand se till att gynna det företagande som finns i kommunerna så långt det är möjligt.  Små som stora, alla produkter och tjänster framtagna av kommunens invånare ska prioriteras. Det är något som måste göras för att öka möjligheterna  för landsbygdens  fortsatta existens och utveckling.                            

 Detta ger en viktig trygghet för kommuninvånarna.                                                

 Oavsett upphandling eller budgivning, i slutändan är det kommunerna som  blir vinnare. Att upphandla  om kommunala tjänster och ta det lägsta budet  som kanske kommer från ett företag långt utanför kommunens gränser. I slutändan blir det både miljön och kommuninvånarna som blir förlorare. Utnyttja  de resurser  vi har i kommunen inom livsmedelsproduktionen. Servera  mat  och dryck på boenden, skolor och andra kommunala inrättningar som kommer från kommunens  bönder och odlare.  Gynna småföretagandet och gör det mindre krångligt, även inom jord och lantbruk i mindre skala. Mycket mark ligger obrukad på landsbygden, det är kanske läge att ändra på det.

Vi måste öka självförsörjningsgraden och minska importen av livsmedel.                                       

 Ju mer självförsörjande vårt land är, ju mindre sårbar i en krissituation.                                      Birgitta Lindqvist