Här ska lite över
7 000 räcka att leva på för många av oss pensionärer. Det är vad vi får i garantipension efter att
ha arbetat sedan vi kanske var 15-16 år gamla.
Då kan det vara befogat att känna en viss försmädlighet
när en äldre person som nyss har kommit till vårt land får lyfta samma garantipension
utan att ens ha varit ute i det svenska arbetslivet! Vi
har två starka pensionärsföreningar SPF & PRO med ett medlemsantal
på över 700000 medlemmar tillsammans.
Varför
kan de inte gå samman och försöka driva igenom pensionärernas rättmätiga krav? Ska vi som EU medlemmar
tolerera att ha en garantipension på 7080 kr när beslut är taget på 11 100kr
som en s k. fattiggräns gällande alla EU länder. Det var annat
ljud i skällan när det gällde löjliga cm - anpassningar i djurstallar om man
skulle få driva sin gård vidare, krokiga gurkor, storleken på jordgubbar mm.
dessa bestämmelser skulle följas till punkt och prickar!
Antalet fattigpensionärer ökar i
Sverige men minskar i våra nordiska grannländer och genomsnitt i EU! Hur har
det kunnat bli så här? Vart
har den svenska välfärden tagit vägen? Efter
ett långt
arbetsliv ska man kunna ha råd att hämta ut sin medicin, gå till tandläkare,
konsultera läkare, sjukgymnast och ändå kunna unna sig något extra någon gång
utan att jämt behöva vända på slantarna. Detta borde vara en fråga som våra pensionärsföreningar
skulle ta tag i. Birgitta Lindqvist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar